Träääääning...
Fredag! Mycket trevligt med helg alltså! Har som vanligt längtat hela veckan.
Nu dags för en springtur på löpbandet nu hade jag tänkt. Vill ju inte springa ute nu när det är så farligt pga vulkanutbrottet och dess aska som spridit sig hit............. Nej det är inte därför, men ändååå :P Sedan blir det hem och möjligtvis städa lite. Senare kommer Josssss och gör huset osäkert! Kommer bli nice!
//JB
Nu dags för en springtur på löpbandet nu hade jag tänkt. Vill ju inte springa ute nu när det är så farligt pga vulkanutbrottet och dess aska som spridit sig hit............. Nej det är inte därför, men ändååå :P Sedan blir det hem och möjligtvis städa lite. Senare kommer Josssss och gör huset osäkert! Kommer bli nice!
//JB
LYCKLIG!
Ingen har väl missat Joss senaste inlägg? Vi snackade om det där igår och jag sa att jag hade tänkt skriva ett inlägg om hur otroligt lycklig jag var men kände mig lite tveksam att skryta över hur glad jag var för tillfället eftersom hon just skrivet deprimerande, egentligen väldigt positivt eftersom hon nu verkligen ska lämna alla gamla rävar bakom sig. Då skrattade hon till och sa att "jamen du kan skriva de glada inläggen nu så tar jag den andra biten". Så why not?
LIVET ÄR UNDERBART!
Under den senaste veckan har jag haft världens PMS, värsta någonsin och mitt humör har verkligen dalat upp och ner. Jag har blivit sur och irriterad för minsta lilla. Sedan har jag tänkt "djupt"... Varje gång har jag kommit fram till samma sak, just det, att jag är så galet lycklig. Jag har gråtit över hur glad jag är för allt jag har. Min famlij, min pojkvän och mina vänner och mitt jobb. Jag grät en morgon när jag skulle lämna Nicke bara för att jag skulle sakna honom så mycket även fast jag visste att jag skulle träffa honom 10 timmar senare. Vilken känslomänniska va, haha!
Just nu känns allt verkligen toppen. Det finns inget som jag oroar mig för, som jag har ont i magen för när jag kliver upp på morgonen (förutom veckans mensverk då ;))
Nu har jag tagit en cykel till stan så hädanefter blir det att cykla runt i Umeå. Känns rätt skönt nu när våren och sommaren kommer. Idag kändes det dock inte så frestande... Jag hoppas att det blir uppehåll hela kvällen!!!
Imorgon är det maskerad och jag ska vara Jack Sparrow... Ja, hur ska det gå? Jag har några förslag till kläder, men inget jag provat och är säker på att ha. Lär se galet oproffsig ut som vanligt när jag klär ut mig ;)
Trevlig helg hörrni!
//JB
LIVET ÄR UNDERBART!
Under den senaste veckan har jag haft världens PMS, värsta någonsin och mitt humör har verkligen dalat upp och ner. Jag har blivit sur och irriterad för minsta lilla. Sedan har jag tänkt "djupt"... Varje gång har jag kommit fram till samma sak, just det, att jag är så galet lycklig. Jag har gråtit över hur glad jag är för allt jag har. Min famlij, min pojkvän och mina vänner och mitt jobb. Jag grät en morgon när jag skulle lämna Nicke bara för att jag skulle sakna honom så mycket även fast jag visste att jag skulle träffa honom 10 timmar senare. Vilken känslomänniska va, haha!
Just nu känns allt verkligen toppen. Det finns inget som jag oroar mig för, som jag har ont i magen för när jag kliver upp på morgonen (förutom veckans mensverk då ;))
Nu har jag tagit en cykel till stan så hädanefter blir det att cykla runt i Umeå. Känns rätt skönt nu när våren och sommaren kommer. Idag kändes det dock inte så frestande... Jag hoppas att det blir uppehåll hela kvällen!!!
Imorgon är det maskerad och jag ska vara Jack Sparrow... Ja, hur ska det gå? Jag har några förslag till kläder, men inget jag provat och är säker på att ha. Lär se galet oproffsig ut som vanligt när jag klär ut mig ;)
Trevlig helg hörrni!
//JB
Im gonna find a way to make it without you!
Kom hem igår från min lilla påskresa men jag orkar inte snacka om den nu! Jag orkar egentligen inte skriva något alls men jag känner att det är något som måste ut för att jag ska kunna släppa taget, vilket verkar rätt omöjligt just nu! Trodde att min resa hade "botat" mig, jag skänkte honom inte alls så många tankar utan det fanns andra som fick dem ist! Men nu när jag är hemma igen kommer allt tillbaka och det är som om jag aldrig varit borta! Detta stör mig nåt så djävulskt, då det är JAG som brukar ha övertaget, det är JAG som lämnar, det är JAG som dissar och inte tvärtom! Jag fattar inte vad som har hänt med mig, jag brukar inte bli så här nerkärad för då vet jag ju att man bara blir sårad och likväl så blev jag det ändå helt i onödan!
Man brukar säga att de flesta träffar någon "who got away" och han kommer definitivt bli den personen för mig och det värsta är att jag inte tror att han har någon som helst aning om det själv! Men tidpunkten att tala om det för honom har sedan länge passerat och nu finns bara att gå vidare och se honom träffa andra kvar! Det är här de jobbiga kommer in, för han kommer träffa andra och knappt komma ihåg mig medan han följer mig livet ut! Jag har heller ingen chans att helt avskärma mig ifrån honom då vi umgås med en del gemensamma folk som jag hur mkt jag än vill alltid kommer ha kvar, känns jobbigt att säga varför för då blir personen i fråga så tydlig.
Jag tog beslutet igår om att lämna alla flirtar jag har i mitt liv just nu och skaffa helt nya för de påminner allihop om varandra (nu låter det som att jag har hur många som helst vilket inte stämmer) problemet är att den jag vill ha inte vill ha mig och det känns fel att nöja mig med någon av de andra bara för att jag inte kan få honom eller för att jag inte vill vara själv! Det beslutet känns skitjobbigt då jag egentligen inte vill lämna honom bakom mig men det är tid att inse att han lämnat mig för länge sedan, om han nu ens var min någon gång..
.
puss hej /Joss
Man brukar säga att de flesta träffar någon "who got away" och han kommer definitivt bli den personen för mig och det värsta är att jag inte tror att han har någon som helst aning om det själv! Men tidpunkten att tala om det för honom har sedan länge passerat och nu finns bara att gå vidare och se honom träffa andra kvar! Det är här de jobbiga kommer in, för han kommer träffa andra och knappt komma ihåg mig medan han följer mig livet ut! Jag har heller ingen chans att helt avskärma mig ifrån honom då vi umgås med en del gemensamma folk som jag hur mkt jag än vill alltid kommer ha kvar, känns jobbigt att säga varför för då blir personen i fråga så tydlig.
Jag tog beslutet igår om att lämna alla flirtar jag har i mitt liv just nu och skaffa helt nya för de påminner allihop om varandra (nu låter det som att jag har hur många som helst vilket inte stämmer) problemet är att den jag vill ha inte vill ha mig och det känns fel att nöja mig med någon av de andra bara för att jag inte kan få honom eller för att jag inte vill vara själv! Det beslutet känns skitjobbigt då jag egentligen inte vill lämna honom bakom mig men det är tid att inse att han lämnat mig för länge sedan, om han nu ens var min någon gång..
.
puss hej /Joss
